kan offentlig köpkraft bidra till cirkulär omställning?

Offentlig sektor köper stora mängder varor och tjänster och skulle därmed kunna skapa efterfrågan på cirkulära lösningar. I Borås Stad finns exempel på hur upphandling kan användas för att ställa om. Men för att köpkraften ska få större effekt krävs mer än nya krav på leverantörerna.

För företag som utvecklar cirkulära produkter och tjänster kan en offentlig beställning ge de volymer som behövs för att investera och utveckla erbjudandet. För kommunen innebär cirkulära inköp samtidigt nya krav på organisationen.

Carina Wihlborg, avtalsförvaltare med inriktning mot cirkulära flöden i Borås Stad, ser möjligheter att göra mer inom upphandlingarna. Men hon pekar också på att det krävs beslut och förändringar i resten av organisationen.

Carina Wihlborg, avtalsförvaltare Borås Stad

Uppdraget behöver komma från politiken

Inköpsorganisationen kan förändra krav och pröva nya arbetssätt. I våra upphandlingar är det etablerat sedan länge att utvärdera enligt bästa förhållande mellan pris och kvalitet som utvärderingsgrund. Så det är inte enbart ”lägsta pris” som man ofta annars kan tro. Ska kommunen ta en mer drivande roll behöver det samtidigt finnas ett tydligt uppdrag och resurser för att genomföra det.

– Jag kan absolut tycka att vi har det ansvaret. Men det måste synliggöras. Vad är det för ansvar? Vad bidrar det till? Det offentliga styrs av politiker. Då måste det förankras där.

En utmaning är att kommunens ekonomiska planering inte alltid sammanfaller med perspektivet i ett cirkulärt inköp. En produkt kan vara dyrare att köpa in men ändå vara det billigare alternativet, sett över tid, om den håller längre och kan repareras. För verksamheten kan det ändå vara svårt att prioritera en framtida besparing när årets budget ska räcka.

– Man behöver inte alltid ställa ekonomi och hållbarhet mot varandra, speciellt om man pratar om livscykelkostnad. Över tid kan det bli en bättre affär. Men det är inte alltid så lätt när man har en ettårsbudget.

För att kunna göra sådana bedömningar behövs också bättre underlag. Carina beskriver svårigheter med att få fram tillräckligt detaljerad inköpsstatistik och att följa upp vad en längre livslängd faktiskt har inneburit.

Dessutom krävs tid för att undersöka marknaden, utveckla nya villkor och följa upp avtalen. I Carinas tjänst är cirka 20 procent av tiden avsatt för cirkulära flöden, samtidigt som uppdraget är att stödja hela avdelningen.

Arbetskläder visar möjligheterna

Borås Stads senaste upphandling av arbetskläder visar enligt Carina vilket handlingsutrymme som finns.

– Vi var ganska offensiva i den upphandlingen. Vi vågade göra annorlunda än vi hade gjort innan.

Leverantören ska ta tillbaka uttjänta plagg. Reparation ska vara möjlig och prisvärd, och möjligheten att erbjuda återbrukade plagg gav poäng i utvärderingen.

– Vi utvärderade inte bara på pris, utan mycket på hållbarhet och hade många cirkulära återbruksvillkor inbakade i avtalet.

Enligt Carina resulterade upphandlingen i en leverantör med långtgående hållbarhetsåtaganden, lokal produktion och mindre transporter. På textilområdet har Borås dessutom draghjälp av lokala företag med höga ambitioner.

Cirkulära inköp förändrar köparens arbete

Att ställa cirkulära krav i en upphandling är bara en del av arbetet. Lösningarna behöver också fungera i kommunens verksamheter. Det blir tydligt i arbetet med återbrukade möbler. I Borås Stad ska verksamheterna först undersöka vad som redan finns på den egna enheten och i resten av kommunen. Därefter ska de söka begagnat innan de köper nytt.

För enstaka möbler fungerar det enligt Carina relativt väl. Att möblera ett helt klassrum eller en skola är mer komplicerat. Möblerna behöver finnas i rätt mängd och någon behöver inventera det befintliga, bedöma vad som kan renoveras och samordna kompletterande inköp.

För exempelvis en rektor kan det som annars hade varit en beställning därmed bli ett arbete som kräver tid, kompetens och budget.

– Ska du jobba cirkulärt behöver du dessutom vara en ansvarig konsument, vårda dina saker, ha plats för det som ska sparas och dela med dig av det du inte behöver. Det är svårt att få ett sådant system på plats i en så stor organisation.

För att återbruk ska bli ett återkommande alternativ behöver kommunen därför inte bara erbjuda avtal. Verksamheterna behöver också tid, kompetens och ansvar för att använda dem. Annars riskerar nyinköp att fortsätta vara det enklaste alternativet.

Små företag måste kunna möta en stor kund

Utmaningen finns också på leverantörssidan. Mindre och specialiserade företag kan erbjuda cirkulära lösningar som kommunen vill använda, men enligt Carina har de ofta svårt att möta en stor offentlig kunds krav på ledtider, lagerhållning och volymer.

Även reparation illustrerar svårigheten. Företag kan framhålla sina produkters höga kvalitet men ändå föredra att byta ut en trasig produkt framför att reparera den. Arbetskostnaden i Sverige gör att några timmars reparation kan bli dyrare för leverantören än att ersätta produkten med en ny. I arbetsklädesupphandlingen ville Borås Stad därför att reparationer skulle vara prisvärda i förhållande till inköpspriset och enkla för verksamheterna att använda.

Samtidigt kan flera specialiserade leverantörer innebära mer administration och samordning för kommunen. Det kan också kräva kunskap som personalen inte har inom sitt ordinarie uppdrag.

Carina ser därför möjligheter för mindre företag att samarbeta med större leverantörer. Specialistkompetens inom exempelvis reparation kan då bli en del av ett bredare erbjudande utan att kommunen behöver samordna fler kontakter.

Testa lösningar i mindre skala

Ett sätt att utveckla arbetet är enligt Carina att testa lösningar i avgränsade pilotprojekt, eftersom flera avtal och upphandlingsregler medger det. I en mindre verksamhet går det att undersöka hur ett erbjudande fungerar och vad som behöver förändras innan det används i större skala för att passa kundens behov.

Hon lyfter också samarbete med leverantörer och erfarenheter från andra kommuner som stöd i utvecklingsarbetet.

– Jag tror att den största framgångsnyckeln är att kroka arm med leverantörer och branschen och se hur andra kommuner har gjort. Man måste inte alltid uppfinna hjulet.

Om kommunen dessutom kan vara tydlig med vilka förändringar den vill se på längre sikt kan det ge företagen bättre förutsättningar att planera sina investeringar och utveckla sina erbjudanden.

Men frågan stannar inte vid upphandlingsbordet. Om den offentliga köpkraften ska användas mer cirkulärt behöver politiska prioriteringar följas av resurser för genomförandet. Det handlar inte bara om vilka krav som ställs i en upphandling, utan också om att kunna inventera, beställa, reparera, underhålla och återanvända.

Hållbar upphandling hos Gardinfabriken

Återbruk av möbler hos Sono