Avfallsdirektivet

Nya EU-direktivet om textilåtervinning –
är Sverige redo?

I den här podden djupdyker vi i det nya EU-direktivet om separat insamling av textilavfall och det kommande producentansvaret. Vi får ta del av Avfall Sveriges perspektiv genom experten Jon Nilsson Djerf, som reder ut kommunernas ansvar, de tekniska och logistiska utmaningarna, och hur olika aktörer som ideella organisationer och företag påverkas

Lyssna för att få koll på:

• Hur insamlingen av textilavfall ska organiseras.
• Vilka möjligheter och utmaningar finns med materialåtervinning.
• Hur producentansvaret kommer att förändra textilbranschen.
• Teknikens roll i framtidens textilåtervinning.
• Sveriges position i förhållande till andra EU-länder.

Var med i diskussionen om framtidens textilhantering!

OBS! den här podden är inspelad i december 2024, därför refererar man till ”lagstiftning som träder i kraft nästa år”. Avfallsdirektivet började gälla 1 januari 2025.

Nyckelinsikter från podden

Nya EU-direktiv och kommunalt ansvar: Från och med 2025 måste kommuner samla in textilavfall separat enligt EU:s avfallsdirektiv. Dessutom införs ett producentansvar för textil inom EU som förväntas implementeras i Sverige runt 2027-2028.

Definition av textilavfall: Textilavfall omfattar trasiga och oanvändbara textilier. Textilier som skänks till återanvändning, exempelvis till ideella organisationer, omfattas inte av kommunens ansvar.

Utmaningar med materialåtervinning: Det finns brist på infrastruktur för fiber-till-fiber-återvinning, vilket gör att stora mängder textilavfall riskerar att energiåtervinnas i stället för att bli nya textilier.

Betydelsen av ideella aktörer: Organisationer som Myrorna och Röda Korset spelar en central roll i att hantera och sortera insamlad textil. Producentansvaret förväntas också stödja dessa aktörer genom att ge dem prioritet att återanvända textilier innan de materialåtervinns.

Fast fashion och dess påverkan på återvinning: Ultra fast fashion väcker oro på grund av dess negativa påverkan på återvinning. Kläder av låg kvalitet med okända kemikalier är svåra att både återanvända och återvinna, och denna typ av konsumtion ökar. För att hantera detta behövs åtgärder för att begränsa importen av billiga textilier med låg kvalitet, samtidigt som system för textilåtervinning byggs upp. EU försöker adressera dessa utmaningar genom ekodesignförordningen och krav på spårbarhet, men konkreta lösningar saknas fortfarande.

Globala och lokala samarbeten: Sverige ligger långt fram när det gäller forskning och teknik inom textilåtervinning, och det finns förhoppningar om nordiska och europeiska samarbeten för att effektivisera hanteringen och skapa bättre lösningar för textilavfall.