Från återanvändbart till återsäljbart

Allt fler initiativ handlar om att ta vara på insamlad textil. Men vad krävs egentligen för att det ska fungera i större skala?

I Västra Götaland pågår ett arbete med att etablera en materialmäklare för återbrukad textil, där sorteringsaktörer, innovationsmiljöer och modeföretag samarbetar.

– Det som blir tydligt ganska snabbt är att återanvändbarhet i sig inte räcker, säger Adrian Zethraeus, projektledare. För att återbruk ska fungera behöver materialet också gå att sälja, använda eller vidareförädla.

Det handlar om ett skifte i perspektiv. Från att identifiera vad som kan återanvändas till att förstå vad som faktiskt skapar värde i en affär.

Från återvinningslogik till affärslogik. Från reusable till resellable.

Vad som krävs för att material ska komma till användning

För att återbrukat material ska kunna användas i större skala behöver det vara förutsägbart, finnas i tillräckliga volymer och vara anpassat efter den som ska använda det.

– Det är först när materialet blir möjligt att planera kring som det kan bli en del av en löpande affär, fortsätter Adrian.

I dag är återbrukade textilflöden komplexa att hantera. Variationer i kvalitet, material och skick gör det svårt att planera inköp och produktion, och att få fram rätt material i praktiken.

Det gör materialspecificeringen till en nyckelfråga.

– Att sortera mot en väldigt specifik materialkravbild innebär att man måste hantera mycket stora materialflöden för att få ut tillräckliga volymer. Det är resurskrävande och kostsamt. Därför måste vi börja i tillgången på material, snarare än i ideala specifikationer, säger Anett Aldman, projektledare för cirkulära textila produkter och processer inom Systemdemonstrator för ett hållbart textilsystem.

Det går – men till vilket pris

Det gör att frågan inte bara handlar om vad som är möjligt, utan om vad som faktiskt är skalbart.

– Vi kan ofta få fram rätt material. Men kostnaden för att göra det på ett manuellt sätt är i dag för hög för att det ska fungera i större skala, säger Anett.

Det är här behovet av mer träffsäker, automatiserad sortering blir tydligt – för att kunna hantera variationen i materialet och samtidigt hålla kostnaderna på en rimlig nivå.

Samtidigt visar tester att potentialen är stor.

I tester tillsammans med MQ hos Wargön Innovation visade det sig att nära 40 procent av det utsorterade materialet skulle kunna gå tillbaka till butikens secondhand-försäljning.

Det handlar dock om manuella tester i mindre skala, med ett avgränsat materialflöde. För att samma princip ska fungera i större och mer varierade flöden krävs mer automatiserade lösningar.

För att arbeta på samma sätt i större skala behöver sorteringen bli mer automatiserad – och materialspecifikationen mer träffsäker. Det är också där nästa steg i utvecklingen ligger.

Tvätt och lagning gör skillnad

Mycket av det som i dag sorteras bort skulle dessutom kunna tas tillvara med relativt enkla åtgärder.

Tvätt, lagning och uppfräschning behöver bli en naturlig del av flödet, en förutsättning för att mer material ska kunna användas vidare.

Det i sin tur väcker frågor om kostnader, processer och kundförväntningar. Men det pekar också mot nya affärsmöjligheter och nya roller i värdekedjan.

För att få återbruk att fungera i större skala behöver flödena bli mer strukturerade. Sorteringen mer träffsäker. Kvalitetsnivåerna tydligare. Och fler typer av material behöver hitta sin köpare.

– Det är här materialmäklarens roll blir viktig, säger Adrian Zethraeus. Att skapa ordning i det som i dag är svårt att överblicka och matcha rätt material med rätt användning. Och att bidra till att återbruk inte bara är möjligt, utan fungerar som en del av en affär.

Läs mer om textilmäklarprojektet här

Läs om testet hos Wargön här