Cirkulär omställningsarena hjälper Göteborgs stad att minska klimatpåverkan från inköp

Göteborgs stad har långtgående klimatmål. För att nå dit krävs stora förändringar i verksamheternas arbetssätt och i den processen spelar initiativet Cirkulär omställningsarena en viktig roll. Här är samarbete nyckeln till att lyckas, tillsammans lägger deltagarna klart pusslet för en hållbar framtid.

Göteborgs stads klimatmål kräver nya arbetssätt i vardagen

Göteborgs stad siktar på att vara en ekologisk hållbar stad 2030, något som bland annat innebär en minskad klimatpåverkan från inköp med 90 procent.

– Staden har ambitiösa mål och vi har en del förutsättningar på plats för att kunna nå dem, men inte alla. Förändringarna sker inte i den takt som krävs så vi har använt en användardriven innovationsmetod för att lyssna in stadens olika verksamheter och funktioner och ta reda på vilka utmaningar och behov de har och vilket stöd som de behöver. Det landade i konceptet Cirkulär omställningsarena, säger Josefine Cataldo, utvecklingsledare för cirkulär ekonomi på Göteborgs Stad, om bakgrunden till initiativet som påbörjades med ett pilotprojekt förra hösten.

Josefine Cataldo. Foto: Science Park Borås

Hon framhåller behovet av att hjälpas åt med att hitta nya arbetssätt, sprida goda exempel och stötta verksamheterna i förändringsarbetet.  Det handlar om att utbilda och stötta förvaltningarna på ett sätt som sannolikt är unikt för Göteborgs stad.

– Det finns kanske liknande arbetssätt i en del kommuner, men jag tror inte att någon gör det här så systematiskt och i så stor skala som vi, säger Josefine Cataldo.

Möbler, IT, fordon och arbetskläder är först ut i omställningen

Göteborgs stad har identifierat ett antal prioriterade produktområden; möbler, IT, fordon och arbetskläder, som har stor miljöåverkan och behöver ställa om. Dessa har bildat olika teman som Cirkulär omställningsarena tar sig an ett efter ett, processen startar med digital utbildning med övergripande information om innebörden av cirkulär ekonomi för att sedan fortsätta med en kartläggning av nuläge och målbild.

– Utifrån deras nuläge får verksamheterna sedan identifiera olika åtgärder och aktiviteter som krävs; det kan vara allt från att ta fram en ny rutin för möbelhantering till att skapa en ny klädpool, det kan vara både på en övergripande nivå och mer hands on. Till sin hjälp har verksamheterna en checklista över vad som krävs för att nå Stadens mål, säger Josefine Cataldo.

Därefter vidtar den så kallade verkstaden som består av praktiskt arbete utifrån det aktuella temat, stöd i arbetet, dialog med sakkunniga och experter och erfarenhetsutbyte. Här handlar mycket om att inspirera och ta lärdom av varandra.

Möbler var ett tidigt tema där återbruk och upphandling möttes i praktiken

– Flera av verksamheterna hade redan genomfört bra saker som de kunde dela med sig av till andra. Vi bjuder även in stödfunktioner och experter inom staden, till exempel upphandlare och representanter från Tage, stadens återbrukstjänst, som bland annat kunde berätta hur man gör när man använder vårt återbruksavtal för möbler eller hur man praktiskt går till väga när man ska använda Tage eller inventera möbler. Det är exempelvis ofta svårare att upphandla återbrukade möbler än nya och man behöver tänka lite annorlunda, säger Josefine Cataldo om de inledande samtalen kring ett av de hittills avklarade temana – möbler. 

Hon pekar på vikten av att ha med upphandlare i processen.

– Ibland kan det finnas en utmaning kring upphandlingar. För att kunna ställa om till det cirkulära krävs ett annat arbetssätt och tänk, det går i vissa fall inte att upphandla på samma sätt som tidigare och därför är det viktigt att upphandlare får en bild av och en förståelse för verksamheternas behov.

Likaså lyfter hon betydelsen av att involvera leverantörerna.

– Man utvecklar inte något om man inte ser att det finns en efterfrågan och verksamheterna efterfrågar inte om de inte ser att leverantörerna har det, man behöver gå i takt.

Pilotformat kan öppna dörrar för mindre leverantörer

Josefine Cataldo säger vidare att det ofta är små företag som har intressanta cirkulära affärsmodeller och det kan vara svårt för dem att komma med på Stadens övergripande ramavtal eller tillgodose hela stadens behov som önskat. 

– En väg kan vara att testa med någon verksamhet för att sedan se om det kan upphandlas för hela Staden, och i Cirkulär omställningsarena kan vi försöka hitta och fånga upp dessa verksamheter, säger hon.

Ibland kan direktupphandlingar göras med mindre leverantör, men i övrigt ligger fokus
på att få befintliga leverantörer att bli mer cirkulära, och dessa har efter dialog också tagit fram mer hållbara tjänster och produkter för Göteborgs stads räkning. Just nu undersöks möjligheten att komplettera det avtalade sortimentet med återbrukade plagg.

– Vi försöker både anpassa våra Staden ramavtal att bli mer cirkulära. Men vi ser också möjligheter att fånga upp behov som vi kanske inte kan få in i ramavtalen för att testa mindre piloter, vi har de ögonen också. 

Målet är att göra det cirkulära enkelt så att det blir en del av arbetssättet

Den stora utmaningen är att det handlar om stora förvaltningar och bolag som har
ett annat kärnuppdrag och att de prioriterade produktområdena möbler, IT, fordon
och arbetskläder ofta ses som sådant som ”bara ska fungera”.

– Det kan vara svårt att prioritera nya arbetssätt och att få in nya rutiner när förvaltningarna är stora och utspridda och förändringar kan upplevas som merarbete, säger Josefine Cataldo.

Därför är det viktigt att göra det enkelt, lära av varandra och skapa en ”vi-känsla” och
få det cirkulära synsättet och arbetet att genomsyra verksamheterna på ett naturligt sätt.

– Vi har inlett Cirkulär omställningsarena med ett pilotprojekt och det blev en kraft, deltagarna motiverar varandra att göra mer, ger varandra uppslag och idéer och det har lett till nya arbetssätt och rutiner, säger Josefine Cataldo.

Deltagarna som arbetat med arbetskläder i Cirkulär omställningsarena. Foto: GLS

Exempel på nya rutiner och arbetssätt som redan testats

Som exempel ger hon att förskoleförvaltningen anställt en återbruksintendent med ansvar för just återbruk, något som snarare kan avlasta förskolerektorer i stället för att skapa merarbete. Klädpooler har skapats och ett inredningsprojekt med mycket hög andel återbruksgrad har genomförts. Vidare har medarbetare inom organisationen kommit närmare varandra genom att olika funktioner arbetar ihop, gemensamma ansträngningar och mål är nyckeln till framgång.

– Att göra det här tillsammans är effektivare än att varje person skulle sitta ensam på sin kammare och fundera över de här frågorna. Det viktigaste är att samla olika aktörer, för alla sitter med små pusselbitar. Leverantörer, upphandlare och olika verksamheter inom staden – tillsammans gör vi skillnad. Och intresset är stort, Cirkulär omställningsarena har blivit väldigt lyckat, säger Josefine Cataldo.

Läs mer om Göteborgs stads hållbarhetsarbete

LÄs om ”Cirkulär mässa för arbetskläder i offentlig miljö”

läs om fler omställningar


Text: Lena Carlsson
Foto: Science Park Borås