Ett experiment i att pausa konsumtionen

Sex månader utan att köpa ett enda nytt plagg. Det var utgångspunkten i F/act Movements experiment för att se om köpbeteenden faktiskt går att ändra, och hur. Under Borås Textile Days återförenades några av dem som deltagit i projektet för att reflektera över vad som hände när nyköpen försvann ur vardagen. Samtalet handlade mindre om kläderna i sig och mer om vanor, impulser, kreativitet och vad som sker när alternativen till köp blir det enda alternativet.

Förändringen kommer genom görandet

En del av projektet innebar att ge deltagarna information och kunskap kring hållbarhet och cirkularitet. Under samtalet konstaterade dock flera deltagare att förändringen inte kom av att få mer information, utan genom själva görandet. När nyköp inte längre var ett alternativ och fokus låg på att styla, laga, prova, låna och dokumentera, gjorde det beteenden synliga på ett helt annat sätt.

Först då blev det tydligt hur många val som tidigare styrts av tristess, stress eller ren vana. Utan möjligheten att köpa nytt blev det tydligare vilka behov som var verkliga. Det blev lättare att se vad man faktiskt hade och vad man egentligen behövde

Ett nytt second hand-landskap

Under projektets gång fick deltagarna bara handla second hand, vilket blev en naturlig utgångspunkt i vardagen, ibland av lust, ibland av nödvändighet. Och det blev tydligt hur synen på second hand har utvecklats på bara några år.

Sedan projektet startade 2019 har second hand gått från att vara ganska nischat till att bli trendigt. Tidigare handlade många begagnat för att de behövde, för att pengarna helt enkelt inte räckte. I dag är det lika ofta ett medvetet stilval eller ett hållbarhetsargument. Butiker, appar och återbruksplattformar har dessutom gjort det både enklare och mer attraktivt att välja begagnat.

Men utvecklingen har också en baksida. Låga priser och stort utbud skapar lätt en “det är ju billigt”-logik där konsumtionen fortsätter, bara i en annan kanal. De deltagare som arbetar med second hand vittnade om samma sak, fler plagg, större volymer, mer varierande kvalitet och ofta höga förväntningar på låga priser. Resultatet blir att överkonsumtionen kan flytta med även när man shoppar hållbart.

Hur bryter man en vana?

När vardagsvanorna skulle ändras visade sig små justeringar göra störst skillnad:

• Undvik miljöer som triggar köp
• Lägg tid i garderoben i stället för butiker
• Prova nya kombinationer av det man redan har

Att göra resan tillsammans spelade också stor roll. När man kunde prata öppet om impulser, missar och svårigheter blev förändringen mer hållbar över tid. Det blev lättare att fortsätta när man inte behövde göra det helt själv.

Stil som återerövras

Samtalet handlade också om relationen till stil. Många hade tappat bort sin stil under småbarnsår, studietider eller intensiva arbetsperioder, tider då kläder mest skulle fungera, inte uttrycka något. Intresset fanns kvar, men hade hamnat i bakgrunden.

När deltagarna började arbeta aktivt med det de redan ägde hände något annat. De hittade plagg de glömt, testade nya kombinationer och upptäckte att kreativiteten fortfarande fanns där. För många blev garderoben ett experimentrum snarare än bara förvaring. Den här processen blev en viktig del i att förändra konsumtionsvanorna, eftersom behovet av att köpa nytt minskade när kreativiteten och närvaron ökade.

Vad förändrades egentligen?

För flera av dem som deltog fortsatte förändringen långt efter att projektet avslutats. Vissa pratade om att det “trillade ner en polett” om det egna beteendet och att de aldrig kunnat gå tillbaka till att konsumera som tidigare. Flera berättade att de fortfarande tänker second hand first och att det idag känns mer naturligt att leta begagnat än att köpa nytt.

Projektet fick också konsekvenser långt bortom garderoben. Många beskrev hur erfarenheterna väckte frågor om vad de egentligen ville arbeta med. För vissa innebar det att byta jobb och söka sig mot roller där hållbarhet spelar en större roll. Bland deltagarna fanns till exempel en som blev hållbarhetschef och en annan som startade eget inom hållbart mode.

För andra handlade förändringen om små, men tydliga skiften i vardagen. Att avregistrera sig från nyhetsbrev, sätta egna köpgränser, inventera garderoben oftare och prata mer öppet om konsumtion på jobbet och hemma. Effekten blev inte alltid dramatisk men den fanns där. En känsla av att vanor faktiskt går att ändra, bara man börjar i det lilla och fortsätter när det fungerar.

Deltagarna fick en visning av olika textila projekt i DoTank Center av Matthias Bräck och Anett Aldman.

Vad ett F/act Movement 2.0 skulle kunna vara

Om projektet skulle göras om idag konstaterade gruppen att det finns både nya förutsättningar och nya behov. En modern version skulle kunna gå djupare i motivationsfrågor, involvera fler delar av vardagskonsumtionen och skapa fler praktiska miljöer där man kan sy, laga, byta och testa tillsammans. Dessutom har ju fler cirkulära tjänster utvecklats än vad som fanns när projektet startade.

Framför allt betonades vikten av att göra trösklarna låga och gemenskapen central, att förändring blir lättare när man inte behöver göra det ensam.

En gemenskap som förändrade mer än garderoben

Det som stannade kvar efter mötet var något enkelt men viktigt. Deltagarnas erfarenheter visade att beteenden ändras genom praktiska val i vardagen och inte genom teori. Det handlar om det man väljer att inte köpa, och om det man gör med det man redan har.

Allt de beskrev landade i samma tanke. Förändring växer fram genom små steg i vardagen och blir lättare att hålla fast vid när man inte gör resan ensam. Gemenskapen gjorde att det blev lättare att fortsätta när motivationen sviktade.

Läs mer om f/act movement

För dig som vill läsa mer om hur second hand utvecklats i Västsverige finns ett exempel i vårt case om Second Hand Falköping och Garderoben

Läs gärna också om  Studien Favoritgarderoben från RE:Source och RISE 

F/act Movement var ett experiment i att pausa konsumtionen och utforska vad som händer när nyköpen försvinner ur vardagen. Under Borås Textile Days samlades tidigare deltagare för att reflektera över hur projektet påverkat deras beteenden, från second hand som förstahandsval till nya sätt att tänka kring stil, impulser och behov. Erfarenheterna visar att förändring sällan börjar i teorin. Den börjar i vardagen, i det man gör med det man redan har.