Nya EU-lagar som är på gång får en stor påverkan på textil- och modebranschen. En efter en ska de fasas in i det svenska rättssystemet från år 2025 till år 2030. Först ut är avfallsdirektivet som gäller från den 1 januari 2025.
Bakgrund
Lagarna har sitt ursprung i EU:s green deal – eller gröna giv som vi kallar den på svenska. Den lanserades i slutet av år 2019 och innebär att år 2050 ska vi inom EU vara klimatneutrala, det vill säga att vi ska generera ett nettoutsläpp på 0% växthusgaser. Den gröna given är också EU:s tillväxtstrategi – den innefattar att vi ska vara klimatneutrala. Det handlar om att transformera all konsumtion.
EU:s gröna giv håller just nu på att brytas ner i flertalet lagar. Sexton av dem berör det textila området och dessa ska nu förhandlas. Vissa av dem kommer att bli svensk lag.
När kommer de nya lagarna i Sverige?
Det kan inte sägas med exakthet, men vi kan vara säkra på att de nya lagstiftningarna implementeras en efter en från år 2025 till år 2030. 1 januari 2025 träder avfallsdirektivet i kraft. Då kan vi inte längre bränna eller slänga textil i soporna.
Samtliga lagar gäller alla som sätter en vara på marknaden i Europa, även om den är tillverkad i en annan del av världen. Att det är EU-val i år gör det hela extra spännande. Valet väntas påverka takten för påbörjade lagförhandlingar.
Råd till små och medelstora bolag i textil- eller modebranschen
Det viktigaste är att förstå vikten av samverkan och att ta all hjälp och stöttning du kan få, exempelvis från Textile Movement. Gå till exempel in under Utbildning på textilemovement.com. Där framgår vilka utbildningar som erbjuds just nu inom omställningen till cirkulär ekonomi.
EU:s Cirkulära lagförslag
Waste Frame Directive.
Avfallsdirektivet träder i kraft den 1 januari år 2025. Företag får då inte bränna eller slänga textil i soporna. Plagg som inte går att sälja eller som lämnats in till second hand får inte heller brännas. Den textila industrin omfattas dock inte av lagstiftningen ännu men inom det området kommer en liknande lag så småningom.
Det blir kommunalt monopol på att sortera resttextil. När lagen implementeras innebär det att 1,4 miljoner plagg lämnas in till återbruk eller återvinning varje arbetsdag i Sverige.
Alla textila produkter måste valideras och sorteras för att hamna rätt i flödet på sin fortsatta resa. Primärt kommer det att ske med mänsklig kraft, vilket resulterar i en rejäl ökning av antalet arbetstillfällen inom en kategori som inte funnits tidigare. I förlängningen kommer robotar och AI att stå för sorteringen.
Ecodesign for Sustainable Products Regulation
Lagen syftar till att främja hållbara och cirkulära produkter. Genom implementering av digitalt produktpass (DPP) kan handeln ge konsumenten pålitlig information om hur varan har tagits fram längs hela värdekedjan och på så sätt underlätta för kunden att göra hållbara val. Enkelt beskrivet är produktpasset en etikett i plagget som kunden kan skanna med mobilen för att få information om tillverkning, material och leveranser. År 2026-2027 kan vi räkna med att fenomenet produktpass kommer på bred front.
Ekodesigndirektivet innebär också att plagg som tillverkas måste hålla så hög kvalitet att de garanterat kan användas i flera led.
Lagförslag inom hållbart företagande
Due Diligence
Lagen ökar kraven på företag att syna sina värde- och leverantörskedjor. Syftet är att upptäcka och åtgärda både sociala och miljömässiga problem oberoende av i vilket land de har uppstått. Due Dilligence har en direkt koppling till de digitala produktpassen (DPP). Lagförslaget väntas träda i kraft under 2025-2026.
Substantiating Green Claims
Ska reglera miljömärkningar och miljöpåståenden genom gemensamma kriterier mot vilseledande miljöpåståenden, så kallad green washing. Just nu finns cirka 230 olika märken på den Europeiska marknaden och EU-kommissionen menar att det är som uppgjort för att konsumenten ska bli vilseledd. Vidare framkom i en studie från 2020 att nära hälften av alla miljöpåståenden inom EU var ogrundade. För den som hänger sig åt green washing väntar böter och skadestånd. Lagförslaget väntas påverka oss tidigast 2025-2026.
Deforestation
Innebär en garanti för att produkter på EU:s marknad som innehåller, har utfordrats med eller tillverkats av råvarorna nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja, gummi och trä inte varit förknippade med avskogning och skogsförstörelse vid produktionen.
Right to Repair
Förslaget syftar till att fler produkter repareras inom tiden för reklamationsrätten. När kostnaden för utbyte är lika med eller större än kostnaderna för reparation ska säljaren reparera varorna. Lagförslaget väntas träda i kraft omkring 2025-2026.
Forced Labour
Lagstiftningen ska säkerställa att inga produkter på EU:s marknad har producerats under tvång. Lagen kommer troligtvis att träda i kraft efter Due Dilligence och därmed förmodligen under 2026-2027.
Corporate, Sustainability Reporting Directive
CSRD är ett direktiv för hållbarhetsrapportering. Det nuvarande regelverket som ska bytas ut kallas NFRD (Non-Financial Reporting Disclosure). I CSRD finns det standardiserade och detaljerade regler för vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, hur den ska granskas och publiceras. Det nya regelverket kommer direkt eller indirekt att beröra alla företag inom EU. Förändringen kommer att beröra företag i tre steg:
Steg 1
1 januari 2024 med rapportering 2025 – företag som redan omfattas av NFRD
Steg 2
1 januari 2025 för stora företag som inte redan omfattas av NFRD och som uppfyller två av tre kriterier;
350 miljoner kronor i omsättning,
175 miljoner kronor i balansomslutning
Fler än 250 anställda.
Steg 3
1 januari 2026 för noterade små och medelstora företag
Liten text invid rutan på Textile Movements webbplats:
Jag vill veta mer om de nya EU-lagarna som påverkar textil- och modebranschen
Jag vill veta mer om de nya EU-lagarna som påverkar textil- och modebranschen.
