Text: Science Park Borås
Science Park Borås har tillsammans med Kairos Future utforskat svenskarnas attityder till hållbarhet och framtida scenarier. Konsumtionsrapporten 2024 bygger på en enkätundersökning med svar från över 1000 invånare med olika bakgrunder och politiska åsikter. Rapporten målar upp en dyster bild av svenskarnas syn på klimatarbetet – men visar samtidigt på hopp och framtidstro.
För att kunna lösa miljöutmaningarna behöver vi prata om hur framtiden kan och bör se ut och ställa oss frågorna: Vad är önskvärt och vad är troligt att inträffa?
Först klimatkatastrof – sedan åtgärder
Rapporten ”12 scenarios shaping a sustainable future” presenterar tolv framtidsscenarier som tillsammans ger en bild av en möjlig hållbar framtid. En av de mer överraskande insikterna är att 45 procent av de tillfrågade önskar att en större klimatkatastrof inträffar för att påskynda klimatarbetet, medan 22 procent tror att detta faktiskt kommer att ske.
– Resultaten kan vara ett tecken på att många invånare bedömer det som omöjligt att vidta tillräckliga åtgärder innan brutala katastrofer nära oss i Sverige är ett faktum. Man kan jämföra med de drastiska politiska beslut som togs under covid-pandemin, det är den typen av åtgärder som också krävs för klimatkrisen, säger Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg hos Science Park Borås vid Högskolan i Borås och medförfattare till rapporten.
Starka intressegrupper för produktion närmare ”hemma”
I årets rapport ingår en uppdaterad version av modellen ”Hållbarhetstrappan”, som illustrerar hur individer befinner sig på olika steg i sin hållbarhetsresa. Nytt för i år är också en analys av svenskarnas hållbarhetsmognad och vilka scenarier de tycker är önskvärda och troliga i framtiden. Modellen syftar till att hjälpa företag och organisationer att bättre förstå och kommunicera med sina målgrupper.
– Produktion närmare hemma är ett intressant scenario. Både människor som är ointresserade av hållbarhet och de som är beredda att göra hållbara val är positiva till detta. En förklaring kan vara att säkerhetsfrågor: önskan om att skydda inhemsk marknad och jobb i Sverige samvarierar med starka hållbarhetsintressen, säger Birgitta Losman.
Hur tas resultaten vidare?
Science Park Borås vid Högskolan i Borås som tillsammans med Kairos Future tagit fram rapporten planerar att fördjupa arbetet med de mest troliga och önskvärda framtidsscenarierna. Tillsammans med företag och andra partners i innovationsmiljön vid Högskolan i Borås kommer arbetet att fortsätta med hur scenarierna kan påverka affärsmodeller och relationer med konsumenter.
Ett viktigt nästa steg är att inom regeringsuppdraget Textile & Fashion 2030 ta med rapportens insikter i arbetet med att ställa om textil- och modebranschen till mer hållbar produktion och konsumtion.
Lanserades i Almedalen
Konsumtionsrapporten lanserades onsdagen den 26 juni kl.08:30 under ett frukostseminarium på Teaterskeppet i Visby, som en del av Almedalsveckan. Utöver lanseringen arrangerade och medverkade Science Park Borås vid flera viktiga programpunkter på tema cirkulär ekonomi, omställning och hållbarhet.
Under tisdagen arrangerades ett rundabordssamtal inom ramen för regeringsuppdraget Textile & Fashion 2030 med politiker och branschrepresentanter för att diskutera frågor som rör material och producentansvar och samma dag deltog Science Park Borås i viktiga samtal med tema hur innovationer från skogen kan skapa en hållbar svensk textilindustri.
Tankesmedjan Normskifte och 2030-sekretariatet ledde ett samtal om hur normskifte till cirkulär ekonomi kan främjas. Det nationella systemdemonstrator-projektet för textil, som koordineras av Science Park Borås, fanns med som en viktig del i Telge Återvinnings arena i Visby och här diskuteras bland annat branschomställning, förlängd livslängd på material och hur materialåtervinning kan främjas inom textil.
Sedan 2019 har Science Park Borås tagit fram en årlig konsumtionsrapport. Årets rapport är den sjätte och är framtagen av Science Park Borås vid Högskolan i Borås, i samarbete med regeringsuppdraget Textile & Fashion 2030 och Kairos Future.
